Zelda hette spelet. Fick mitt Nintendo i födelsedagspresent och hade dåligt samvete för jag tyckte underjordsbanorna i Zelda var så hemska, som sexåring då, att jag inte vågade spela själv. Men det kunde jag inte säga till mamma och pappa. "Är det roligt, nudå?" frågade de, och jag svarade att "Ja, det är jätteroligt!" Sen stängde jag av tills någon kompis kom över eller så hittade jag på ursäkter. Som att det var soligt ute, att det var ett tråkigt spel (och ibland kanske spelet också var tråkigt.) eller att det saknades en knapp på kontrollen. Det var alltid något som kunde bli bättre.
Redan där borde jag lärt mig att vad jag mest tycker om inom tv-spel är "hype." Det är roligare att drömma om nästa spel. Det är roligare att tänka på vad man ännu inte har än att faktiskt ha det. Konstigt nog. Detta medföljer att det faktiskt är - hundraprocent sanning - roligare att spela hos andra. Du är inte tyngd av ägandet, du kan slappna av och bara ha roligt utan att tänka på konsekvenser eller kostnader.
Vad är då bättre än att följa ett företag som Nintendo. Vart femte år ungefär, släpper de en ny hårdvara. Med massor av "hype". Massor av drömmar om framtida spelmöjligheter. Kommer jag att ha lärt mig denna gång att jag inte behöver äga? Att det är roligare att spela hos kompisar? Troligen inte.
Nintendo och alla tv-spelsföretag vet det här. Det handlar om att veta vad man haft, och jämföra det med vad som komma skall. En sak jag definitivt lärt mig är att jag inte tycker tv-spel är kul i bärbart format. Ändå kände jag lite lite kittlingar av Nintendos nya 3DS. Deras bärbara konsol med 3d-skärm och massa annat mumbojumbo. Men då är det bara att titta på den här bilden ...
 |
| Åh, det är inte lätt att vara rik inte, jobbigt med massa spel. Vad ska vi göra åt det? Vi köper en till pryl. |
Och komma ihåg att gräset inte är grönare. Det är bara säljsnack. Det kommer alltid finnas en nästa maskin. Någon liten detalj som gör spelandet lite lite roligare (som en väska).En "hype" och ett löfte om att nu, gör vi din upplevelse ännu bättre. Tills du tröttnar och går ut i solen.
1 kommentar:
Att äga innebär för många (mig inkluderad) inte alls att spela mer och ha mer kul. Stunderna som är roliga är när kompisar kommer och spelar och man kan visa upp ny teknik. Även med ett en-player spel, det är så mycket mer motiverande att ha någon vid sin sida. Någon som kan få en att glömma frustrationen som blir så påtaglig när man spelar själv.
Som utomstående tänker man dock inte så. Utan då tänker man "Tänk om jag hade ett Wii och ett PS3. Vad mycket roligt jag skulle ha!". Men det är helt enkelt inte sant - våra bästa spelkvällar är samma som dina.
Skicka en kommentar