tisdag 7 juni 2011

Hård, hårdare, hårdast hårdrock i etern....

Led (Zeppelin) is a heavy metal... or was?


Här om dagen skrev jag ett litet inlägg om Rolling Stones "Under My Thumb" och kom in på det här med rock och hårdrock. Jag tog upp min vän Hellan som tycker en viss sorts rock är "gubbrock" (Rolling Stones "Gimme shelter") och själv lyssnar på en annan slags "gubbrock" (Iron Maiden).

I senate MM (Musikermagasinet) läste jag en ledare av chefredaktören Henrik Andersson Vogel. Jag citerar några rader:


För mig som var hårdrockare från tioårsåldern - vi snackar tidigt 80-tal - är det lite märkligt att se vilken roll hårdrock har idag. OK, det var inte så hemskt extremt att lyssna på Kiss och Motley Crue - det var väl mest föräldrarna med Siewert Öholm som förfasade sig. Men när jag gled in på Metallica, Slayer och svenska black metalpionjärerna Bathory höll till och med de flesta hårdrockare för öronen. [...]

25 år senare är Metallica ett arenaband invalda i Rock'n'Roll Hall of Fame. Black metal-bandet Watain får en grammis för bästa hårdrock. Lena Philipsson gör ett pausnummer i Melodifestivalen bredvid en growlande Jimmie Strimell [...] (DeathDestruction). 

Det är konstigt hur det fungerar. Ena året kan en viss musikstil betraktas som närmast sjuk och andra året har den trängt igenom vallen och blir okej att lyssna på.

Ja, det är konstigt hur det fungerar. Ena stunden är Rolling Stones det farligaste man kan lyssna på och den andra är det gubbrock för Dressmankunder (Inget ont om Dressman, jag handlar där själv ibland.) 

____________
MM - Musikermagasinet brukar jag dregla musikutrustning i och läsa inspirerande artiklar om hur proffsen gör. 

Inga kommentarer: