fredag 24 juni 2011

In my fire...

Någonstans där i begynnelsen av denna blogg skrev jag ett inlägg om Rolling Stones, Brian Jones och framförallt instrumentet marimba.

Ett annat band som fullkomligt överrumplade mig när de kom någon gång i mitten av 00-talet var Arcade Fire.
Det är wall-of-sound för 2000-talet. Det är pop med romantiska tongångar, det är dissharmoni, harmoni, gälla röster, gälla stråkar och en glockenspiel - metallvarianten av xylofonen och den något ljusare varianten av marimban.  Arcade Fire har tydligen läst på hemläxan. Och vad deras sound beträffar så verkar en kvinna eller man aldrig vara en man eller kvinna för mycket.


Här framför de två av sina mest magiska låtar. Bara att hänga med. Men lyssna gärna på någon källa med högre ljudkvalitét (hittade det inte tyvärr.)  Förövrigt är Jools Hollands Later det bästa livemusikprogrammet jag någonsin sett.

Här länkar jag även till den första låten med bandet som jag förälskades i. Wake Up.  Jo, nog vaknade jag upp alltid, 2005. Vilket år. Och mycket tack vare detta band.
Här med David Bowie. http://www.youtube.com/watch?v=z6c9Ejfu-iU&NR=1

Inga kommentarer: