Snart är tiden inne för att min egna sci fi-historia ska bli färdig (boken alltså). Jag tycker Sci fi är intressantast när det ställer filosofiska frågor via teknik eller mental utveckling - vad händer om vi kan disponera liv som vi vill och liv blir en valuta? Jag har inte tänkt tanken förens jag såg trailern till denna film. Ja, sen ser rullen ut att vara kick ass också! :)
Denna blogg är för dig som gillar tankar om (klicka på ämnet du gillar):
torsdag 18 augusti 2011
tisdag 16 augusti 2011
Från det ena till det andra
“What I can tell you is that it is going to look fantastic. With Ridley Scott returning to science fiction I think it will be worth the wait. With the amount of anticipation there is amongst fans, I wouldn’t want anything spoiled by me. I think it’s more interesting to go in not knowing anything and letting whatever story there might be unfold around you in the way they would have done for Alien [1979] andBlade Runner [1982] the first time around.” Inglis confirms that Prometheus was shot in 3D. “It will have its share of spectacular imagery, exciting action, [and] wonderful storytelling.”
söndag 14 augusti 2011
I väntan 2
Det är väntans tider... och nej, jag är inte med barn (och ingen i min närhet heller), det handlar om höstens pluggande, och c-uppsatsens godkännande etc. Det är mycket som måste klaffa.
På det ska jag skriva klart boken också. Sakta men säkert. Men eftersom jag inte riktigt kan slappna av inför hösten så har jag inte ro att pumpa in nya blogginlägg, så nu kommer det bli lite mer sporadiskt. Kanske varannan, var tredje dag.
På det ska jag skriva klart boken också. Sakta men säkert. Men eftersom jag inte riktigt kan slappna av inför hösten så har jag inte ro att pumpa in nya blogginlägg, så nu kommer det bli lite mer sporadiskt. Kanske varannan, var tredje dag.
lördag 13 augusti 2011
I väntan...
Och idag gjorde jag i princip färdigt ännu en låt i hemstudion. Det är alltid lika kul att inse när något projekt man har hållit på med ett längre tag, och i liksom lekt fram, visar sig vara färdigt.
Jaha, vad ska jag göra nu då. Börja på nästa låt.
Vad gäller mitt andra stora projekt "boken" , så är det i gång och går bra. Är uppe i 350 boksidor nu, och fler är på ingång.
fredag 12 augusti 2011
Död skog
Detta kunde vara ett miljöinlägg om försurning av våra sjöar, exploateringen och skövlingen av regnskog eller bristen på urskog i våra svenska skogar, men det handlar istället om något så trivialt - men ändock fantastiskt - som en tv-serie.
Deadwood
Den gick mellan 2004 - 2006 och varade i tre säsonger. Jag har nu sett första säsongen och den har gått upp i toppen som en av mina favoritserier. Ett hett tips för höstmörkret!
Det här är ingen serie för dig som tycker att det är för mycket svordomar i tv, eller att det redan är för mycket mord, våld, hasardspel, horeri, fylla, drogande och förfall - för det är allt serien handlar om, och jag älskar det.
I den här serien möter vi en bordellägare som heter Al Swearengen och han är en av de mest fascinerande karaktärer jag mött på tv-skärmen. Skådespelaren Ian McShane gör en fantastisk roll och det är bara att njuta av denne komplexe figur som är både grymt empatilös och hård och samtidigt bär på någon slags mänsklighet under all yta.
Noteras bör också all underbar dialog där folk av lägre klass försöker tala över sin förmåga, underbart kul med alla lustiga meningar och ord som uppstår!
Ser fram emot andra och tredje säsongen nu!
Deadwood Den gick mellan 2004 - 2006 och varade i tre säsonger. Jag har nu sett första säsongen och den har gått upp i toppen som en av mina favoritserier. Ett hett tips för höstmörkret!
Det här är ingen serie för dig som tycker att det är för mycket svordomar i tv, eller att det redan är för mycket mord, våld, hasardspel, horeri, fylla, drogande och förfall - för det är allt serien handlar om, och jag älskar det.
I den här serien möter vi en bordellägare som heter Al Swearengen och han är en av de mest fascinerande karaktärer jag mött på tv-skärmen. Skådespelaren Ian McShane gör en fantastisk roll och det är bara att njuta av denne komplexe figur som är både grymt empatilös och hård och samtidigt bär på någon slags mänsklighet under all yta.
Noteras bör också all underbar dialog där folk av lägre klass försöker tala över sin förmåga, underbart kul med alla lustiga meningar och ord som uppstår!
Ser fram emot andra och tredje säsongen nu!
Mamma och fantasy
Sätter igång med viss förväntan, det kan gå. Syrran har gillat serien, ja egentligen har väl alla gillat serien som tittat på den. Farsan är ett givet kort, han gillar när det "händer lite" och nog händer det saker. I första avsnittet flyger två huvuden, i bild dessutom.
Det är rått, förklarar morsan när hennes första intryck har lagt sig. Ja, säger jag, det är lite naket och lite blodigt. Oj, vad det är blodigt och rå intrig också, säger hon. Ja, det är det som gör det så bra. Efter andra avsnittet måste de bara se ett till. Javisst, det går väl bra.
Det är intrigen som drar in. Den där som återfinns i vilken såpa som helst, manipulation, svek, spelet bakom tronen för att få makten, och dubbelsvek. Men i A Game of Thrones är allt uppskruvat med hundra, istället för att någon förlorade pengar i t.ex. Dallas förlorar dom här sitt liv, blir av med huvudet eller ser sina närmaste gå till slakt.
Sen är böckerna skrivna med känsla för cliffhangers. Det är alltid något som måste få sitt svar, och den första boken som ligger till grund för säsong ett följs nästan kapitel för kapitel.
I Sagan om Ringen, den enda referens mamma har till fantasy innan Game of Thrones, finns bara en ondska. Det är uppdelat i det goda och det onda, och även om de som bär ringen blir giriga är de flesta på den goda sidan snälla mot varandra och de på den onda sidan har de mindre bra mänskliga egenskaperna att sätta ryggar i ryggen på varandra, vara giriga och maktlystna. Alverna i Sagan om Ringen är ett högstående folk som är näst intill änglalika i sin närvaro och dvärgar är, även om de är giriga, ett stolt folkslag som sätter heder framför allt. Och sådär fortsätter det.
I George R.R Martins Game of Thrones bär på karaktärer som har egna drivkrafter, de är både onda och goda i andras ögon, vissa mer än andra, och detta leder till en intressantare intrig, här bär den fantasyn stora likheter med mycket annan fantasy, t.ex. böckerna av David Eddings eller Robert Jordans Wheel of Time där man får se flera olika skeenden utifrån olika karaktärers färgade synsätt.
Det får mig att tänka på all bra underhållning som vi missar för att vi har fördomar eller för att vi helt enkelt är ovetandes om vad som en viss genre faktiskt bjuder på. Mina föräldrar är väldigt underhållna av det spektakulära eposet som är Game of Thrones, med alla dess intriger, vad finns det där ute som jag missat för att jag avfärdat det som något jag inte gillar?
Det är rått, förklarar morsan när hennes första intryck har lagt sig. Ja, säger jag, det är lite naket och lite blodigt. Oj, vad det är blodigt och rå intrig också, säger hon. Ja, det är det som gör det så bra. Efter andra avsnittet måste de bara se ett till. Javisst, det går väl bra.
Det är intrigen som drar in. Den där som återfinns i vilken såpa som helst, manipulation, svek, spelet bakom tronen för att få makten, och dubbelsvek. Men i A Game of Thrones är allt uppskruvat med hundra, istället för att någon förlorade pengar i t.ex. Dallas förlorar dom här sitt liv, blir av med huvudet eller ser sina närmaste gå till slakt.
Sen är böckerna skrivna med känsla för cliffhangers. Det är alltid något som måste få sitt svar, och den första boken som ligger till grund för säsong ett följs nästan kapitel för kapitel.
I Sagan om Ringen, den enda referens mamma har till fantasy innan Game of Thrones, finns bara en ondska. Det är uppdelat i det goda och det onda, och även om de som bär ringen blir giriga är de flesta på den goda sidan snälla mot varandra och de på den onda sidan har de mindre bra mänskliga egenskaperna att sätta ryggar i ryggen på varandra, vara giriga och maktlystna. Alverna i Sagan om Ringen är ett högstående folk som är näst intill änglalika i sin närvaro och dvärgar är, även om de är giriga, ett stolt folkslag som sätter heder framför allt. Och sådär fortsätter det.
I George R.R Martins Game of Thrones bär på karaktärer som har egna drivkrafter, de är både onda och goda i andras ögon, vissa mer än andra, och detta leder till en intressantare intrig, här bär den fantasyn stora likheter med mycket annan fantasy, t.ex. böckerna av David Eddings eller Robert Jordans Wheel of Time där man får se flera olika skeenden utifrån olika karaktärers färgade synsätt.
Det får mig att tänka på all bra underhållning som vi missar för att vi har fördomar eller för att vi helt enkelt är ovetandes om vad som en viss genre faktiskt bjuder på. Mina föräldrar är väldigt underhållna av det spektakulära eposet som är Game of Thrones, med alla dess intriger, vad finns det där ute som jag missat för att jag avfärdat det som något jag inte gillar?
torsdag 11 augusti 2011
Om ni har tråkigt...
... låt wikipedia slumpa en sida åt er. Klicka för att slumpa. Inte för att det kanske blir något roligare för det.
onsdag 10 augusti 2011
Henrik vs. the world
Vad får man om man tar de milda killskådisarna ifrån
tv-serierna Bored to death och Arrested Developmentlägger till dramaturgin ifrån Punch Out!! och japanska...
...dejtinggames. Hyr ett tjugotal postproducenter med 20 i After Effects-kunskap. Lägger till soundtracket ifrån
Man får en ganska häftig film.
Scott Pilgrim vs. the World.
tisdag 9 augusti 2011
Rykten om canons nya flaggskepp
Ja, det går att dregla över bilar, tv-apparater, klänningar, hus, vad som... Själv gillar jag kameror - eller vad man kan göra med kameror. Nu har nya rykten om Canons nya värstingkamera eos 1D Mark V kommit och jag ser bara en sak.
Det går att filma i 120 bilder per sekund. Härlig slowmotion. Hoppas det är sant och hoppas det söker sig neråt i deras mer semiproffsmodeller!
källa
måndag 8 augusti 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)